Inlärning vid naturstigar i skogen: Är det möjligt?

Petteri Muukkonen

Naturstigar i skogen finns i nästan alla städer i Finland. Typiskt finns det små och visuella informationstavlor vid naturstigen. Tavlorna presenterar ofta lokala specifika fenomen och specialiteter i skogen. Och oftast är de lätta att besöka till exempel från skolan. Typiskt ligger städernas naturstigar i närskogar. På så sätt är de tillgängliga för skolor och skolgrupper. Men det är ett faktum att en lärare och hens elever behöver en transport eller cyklar att nå närskogar eller närmaste naturstigar.

I grundskolan är det viktigt att undervisa om näromgivningen och dess speciella skogstyper och vegetationstyper ute i naturen. En lärare kan inte alltid undervisa om växter, trädarter eller ekologi i klassrummet. I undervisningen borde man ha konkreta exempel så att eleverna själva kan testa olika saker ute i skogen. Inlärningen ska bli starkare om elever kan röra vid träd eller kan smaka på, höra och känna olika material i skogen och olika typer av levande organismer eller abiotiska föremål som stenar, sand eller vatten. Om unga elever kan använda sinnena mångsidigt är inlärningen starkare.

Och jag ser att om man även kunde använda existerande naturstigar, kan eleverna möjligen lära sig nya saker om näromgivningen och i näromgivningen. Typiskt finns naturstigarna på platser som har mångformiga naturtyper eller vegetationstyper. Och man har även värdefulla informationstavlor som innehåller information om just den här punkten. Kanske är de inte alltid pedagogiskt bästa möjliga, men en lärare kan komplettera tavlornas information. Kvaliteten och innehållet av olika naturstigar varierar mycket. De bästa naturstigarna eller undervisningsstigarna presenterar omgivningen, naturen och människans påverkningar mångsidigt och heltäckande.

Ett bra exempel är skogsundervisningsstigen Rautio-rutten i den gamla forskningsskogen i Klemetsskog i södra Tusby nära huvudstadsregionen. Stigen har så många bra informationstavlor och även fältuppgifter med QR-koder i skogen att en lärare och elever kan göra ett långt fältbesök i området (se bild). Man kan undervisa till exempel om klimatförändring samt ekonomiska åsikter gällande om skogsprodukter och naturligtvis även om arternas mångfaldighet. En bra naturstig möjliggör att en lärare och hens elever kan utnyttja uteluften längre om man har mycket att göra, besöka och lära sig i skogen. Att fara till platsen tar ofta så lång tid att det är mer effektivt att tillbringa längre tid i destinationsorten. Och man kan studera naturen i lugn och ro. Det förstärker inlärningen. Och det är spännande att äta lunch utomhus på en picknickplats.

Kanske i framtiden skulle forskare i geografi kunna studera hur närskogar och även närmaste naturstigar är tillgängliga för skolor. Jag undrar att det inte finns någon studie i Finland om hur naturstigar i städer eller nära städernas centrum är tillgängliga för skolgrupper. Och naturligtvis bör man också studera hur elever lär sig med hjälp av naturstigarnas informationstavlor. Om inlärningen är på låg nivå, är det inte alls relevant att studera tillgängligheten. Men inlärningen utgående från naturstigarnas informationstavlor borde granskas.

Petteri Muukkonen är universitetslektor i geografi vid Helsingfors universitet. Han är också medlem i SIRENEs styrgrupp. https://researchportal.helsinki.fi/en/persons/petteri-muukkonen

Bilderna: Petteri Muukkonen