Geodata kan användas i miljöundervisning och utbildning
Petteri Muukkonen
För effektiv miljöundervisning är det viktigast att binda undervisningen i bekanta omgivningar och ställen. Så där kan studerande förbinda olika stoff och teman med tidigare kunskaper eller erfarenheter. Fortfarande kan det tydligt utveckla studerandenas inlärning. Studerandena känner nämligen sin näromgivning och de vet, till exempel, var det ligger en bäck och var ligger det närmaste berget. Vidare vet elever hur de ser ut. Dessutom vet studerandena näromgivningens rumsliga struktur och belägenhet. Om en lärare lyckas att binda lektionens tema med den vardagliga näromgivningen kan studerandena uppnå en högre förståelse. Särskilt kan läraren använda kartor att konstruera de här rumsliga bindningarna. Geodata betyder just det – rumsliga data och kartinformation.
Nätet är fullt av webbkartor som kan användas i ett skolrum. Var och en har använt Google Maps (https://www.google.fi/maps), som är den bekantaste webkartan i dessa dagar. I min senaste undersökning sade flera lärare att de undersöker Google Maps med studerandena ganska ofta. Särskilt undersöker de resemål av semesterresor eller invandrarstuderandes hemländer och hemstäder. Att kända jordens geografi är viktigt när man undervisar en allmän kunskap av vår planet. Om vi möjligen bör undervisa miljötema och hållbara tema, måste vi veta om platser och omgivningar först. Sedan kan lärarna framgångsrikt undervisa djupsinniga naturliga processer eller fenomen vilka studenterna kan binda till något ställe. Det hjälper att anamma en djupare förståelse för miljöteman.
Det här är den vanligaste geografiska analysen och kärnan av geodata analyser. Med andra ord betyder det att handskas med flera kartor samtidigt ovanpå varandra.
Ytterligare kan lärarna till exempel lära ut de här naturliga processerna med den blåvita stoltheten – topografisk terrängkarta med ekvidistans av 5 meter – produceras av Lantmäteriverket. Lärarna och studenterna kan söka en digital terrängkarta på nätadressen https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka. Med terrängkartan och med den officiella servicen Karttapaikka kan man bland annat observera geografiska formationer eller olika typer av markanvändningar. Tillika kan man även lägga till mera kartlager på Karttapaikkas kartsyn. Användare kan lägga till bakgrundskartan med exakta gator och byggnader om man vill forska markanvändningar eller en mänsklig verksamhet. Man kan också bekanta sig med en terrängskuggning eller flygfoton. Den mest praktiska saken är att användaren kan justera genomskinlighet av olika kartlagren. Således kan användaren samtidigt koppla ihop mycket information och analysera flera kartlagren tillsammans. Det här är den vanligaste geografiska analysen och kärnan av geodata analyser. Med andra ord betyder det att handskas med flera kartor samtidigt ovanpå varandra.
Om läraren vill ordna en fältkurs hen kan utnyttja mobilkartor eller appar. Terrängkartorna är lätta att titta på via studenternas mobilapparater. Studenterna kan också samla gemensamma geografiska data via mobilapparna till en gemensam datafil som ligger på en molntjänst. Det är lätt att göra om läraren till exempel fördelar rättigheter att redigera samma Google Maps karta. Studenterna kan exempelvis samla fältdata om värdefulla eller vackra ställen i skogen.
Lyckligtvis är största delen av geodatamaterial som samlats in med offentliga medel är tillgängliga som öppna, avgiftsfria data i dessa dagar. En miljöpedagog kan använda mångsidiga geodata exempelvis på nätplattformen https://www.paikkatietoikkuna.fi/. Den är en karttjänst som innebär öppna geodata som samlats av Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Statistikcentralen, för att nämna några. Paikkatietoikkuna innehåller mångsidiga data, som kan användas i miljöundervisning: geologiska data, befolkningsdata, biodiversitetsdata, data om avrinningsområden, biomassdata, och så vidare. Listan är lång. Det mest användbara är att studenten kan analysera mångsidiga inhemska geodata samtidigt på ett ställe. Efter analyserna kan studenten ta en skärmdump om sina värdiga geodata-analyser för senare användning.
Avslutningsvis kan jag säga att nätet är fullt av möjligheter att använda geodata i miljöundervisningen. Utöver geografiundervisning kan geodata användas av andra läroämnen; t.ex. biologi, historia, samhällslära, omgivningslära och även gymnastik. I gymnastik kan studenterna orientera en mobil orienteringsbana MOBO eller söka skattgömmor i skogen (geokätköily på finska). Således lär sig studenterna att uppskatta naturen och röra sig i naturen. Lärarna bör använda sin fantasi för att uppfinna nya idéer hur man kan utnyttja möjligheter av geodata i miljöundervisning.
PS. Ett tips för lärare: på nästa lektion låt studenter leka med Google Maps. Sen zooma ut från jorden och vrida din blick mot rymden. Google Maps har också fjärranalysdata om andra planeter och även bilder om den internationella rymdstationen. Vet du det?
Petteri Muukkonen är universitetslektor, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, och medlem i styrgruppen för SIRENE.
