Undervisning på det svagare inhemska språket

Petteri Muukkonen

Om en lärare vill utveckla sig som lärare, bör hen utmana sig själv. Det kan betyda att man försöker lära sig de nyaste vetenskapliga uppfinningarna eller att man försöker lära sig ett helt nytt läroämne. Alternativt kan man lära sig nya undervisningsmetoder. Eller man kan göra som jag gjorde. För två år sen bestämde jag mig för att öva mina kunskaper i svenska. Jag var dålig i svenskan. Nu två år senare fick jag en möjlighet att undervisa på svenska. I mitt jobb som forskare och universitetslärare har jag använt finska och engelska mycket. Tidigare har jag arbetat som handledare för svenskspråkiga kandidatavhandlingar, men jag har aldrig hållit föreläsningar på svenska.

Jag var frågad att ge några föreläsningar om omgivningslärans didaktik på svenska på min kollegas kurs. Jag funderade några dagar innan jag bestämde mig för att ta chansen. Jag gillar att utmana mig själv i mitt jobb. Jag såg också att det skulle vara en bra möjlighet att utöka mitt ordförråd i geografi och omgivningslära. Och att undervisa på ett annat språk ger nya synvinklar. I höstas undervisade jag alltså på kursen Omgivningslärans didaktik, och jag koncentrerade mig på geografi.

 Vad är geografi?

Mitt syfte var att undervisa vad skolämnet geografi är som en del av omgivningslära på årskurser 1-6 och hur en klasslärare bör undervisa geografiska teman. På min föreläsning började vi med en kort inledning och motivering. Först diskuterade vi på vilket sätt studerandenas egna geografilärare har undervisat och hurdan en bra geografilärare är. Vi hade bra diskussioner i smågrupper om hur deras tidigare geografilärare har använt traditionella föreläsningar, utflykter, experiment, videor, nyhetsartiklar, grupparbeten, skolböcker osv. i sin undervisning. Slutsatsen var att lärarna använt varierande metoder.

Sen behandlade vi begreppet geografi. Enligt Wikipedia är “geografi en vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden”. Det centrala är inte att ta upp bara ortnamn, huvudstäder osv. Istället bör man undervisa djupare geografiskt tänkande. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 bör eleven förstå olika områden i världen och speciellt fenomen som förekommer i dem.  Eleven bör också se hur livet ser ut för de människor som bor i områdena. Jag ser att det är viktigare att undervisa geografiska processer och fenomen än bara triviala saker som ortnamn och nationsflaggor.

Jag berättade för studerandena hur lärare i omgivningsläran enligt läroplanen bör handleda eleven att förstå och bli bekant med sin omgivning och hela världen. Med de yngsta börjar man med näromgivningen och med de äldsta fortsätter man bredare och till skalan av hela världen. Men det viktigaste är att undervisa orsak/verkan-relationer av olika variabler. Människan påverkar till exempel industrin och trafiken som sin tur påverkar klimatförändringen och därför har vi ett varmare klimat. Andra exempel på geografiska processer är migration, istiden och dess olika formationer (åsar, sänkor osv.) eller urbaniseringen genom tiderna. Man ser att kunna ortnamn inte är det centrala i geografi.

Geomedia som källa för den geografiska informationen

Sen fortsatte vi att diskutera hur det geografiska tänkandet förändras genom livet. Äldsta elever kan redan tänka på ett mer abstrakt sätt. I geografin betyder det att eleven förstår kartor och har konstruerat sig mentala kartor över olika områden. Kartor är abstrakta mönster över områden. Därför är de och andra geomedia allmänna och centrala källor för geografisk information. Läraren bör minnas att geomedia innehåller alla typer av källor där man kan samla geografisk information: kartor och geodata, nyheter, bilder, statistik samt video.

Vi diskuterade i smågrupper vad geomedia som begrepp betyder i geografin och vad begreppet världsbild betyder. Vi konstruerade tillsammans en tabell om världsbilden i olika skalor (hemgatan, stadsdelen, staden, landet, kontinenten och hela världen) och vilka typer av geomedia läraren kan använda med eleverna. Idéen är att de yngsta eleverna börjar med näromgivningen och de äldsta förstår även globala teman. Enligt läroplanen bör eleven i årskurs 3–6 använda geomedia i informationssökning och i visualisering. Därför koncentrerade jag mig på olika undervisningsmetoder och olika typer av geomedia i min andra föreläsning. Efter föreläsningen förstod lärarstuderandena att man bör uppmärksamma signifikans av den geografiska skalan i undervisningen (t.ex. från hemgatan till hela världen). Man undervisar geografiska teman på olika skalor från närmiljön till den globala skalan. Och därefter använder man olika undervisningsmetoder och olika typer av geomedia. Jag betonade att läraren bör använda geomedia mångsidigt.

Bilder, nyheter och även videon är bekanta för lärare och lärarstuderande, men kartor och geodata är främmande. Därför koncentrerade jag mig på vilka karttjänster på nätet man kan använda i undervisningen med eleverna. I kursens praktiska övningar blev vi bekanta med några användbara karttjänster som innehåller mångsidiga data såsom gamla kartor, flygfoton, satellitbilder, vägnätskartor, befolkningskartor och höjddata – bara för att nämna några. Karttjänsten Google Maps (https://maps.google.com/) är bekant för alla, men läraren kan använda den mångsidigt. Om man vill ha globala kartor om naturgeografiska eller kulturgeografiska teman, kan man besöka National Geographics sida (http://mapmaker.nationalgeographic.org). Om man granskar bara Finland, är  Lantmäteriverkets karttjänst Paikkatietoikkuna (Kartfönstre, http://www.paikkatietoikkuna.fi/web/sv/kartfonstret) den bästa platsen att börja. Där finns nästan alla öppna geodata som man har i Finland. Man kan titta på flera kartlager samtidigt. Om man loggar in, kan man även göra enkla spatiala analyser eller spara egna platser samt hämta egna datamängder på tjänsten. Även Helsingfors stad har en mycket bra och omfattande karttjänst (https://kartta.hel.fi/). Där kan man hitta hundratals år gamla stadskartor eller gamla flygfoton samt planeringskartor och även en 3D-karttjänst. Jag ser att det är viktigt att varje lärarstuderande och lärare bli bekant med möjligheterna på nätet. Nuförtiden finns det så många öppna och gratis karttjänster som innehåller många typer av kartor. Läraren kan använda sådant material när hen undervisar omgivningslära eller geografi i skolan.

Jag lärde mig mycket när jag planerade mitt svenskspråkiga material för den här kursen om omgivningslärans didaktik, speciellt om geografi. Och det var lärorikt (och roligt) att ge undervisning på svenska. Förhoppningsvis har jag blivit lite skickligare lärare. Jag uppmuntrar också andra lärare att utmana sig själva.

Petteri Muukkonen är universitetslektor i geografi vid Helsingfors universitet. Han är också medlem i SIRENEs styrgrupp. https://researchportal.helsinki.fi/en/persons/petteri-muukkonen

Bilden: Petteri Muukkonen (Pitkä Ikävä vägen, Örö)

Källan:

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. 472 s. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkojulkaisu.pdf